Svea Nutrition: Prestation, kraft, balans, kunskap

Ny hemsida...

2010-06-09T12:22:00.001+02:00

...och ny blogg: http://www.sveanutrition.se/

Välkomna in - och ändra gärna om ni har någon annan länk!

Minska cancerrisken!

2010-06-01T09:48:00.002+02:00

Från professorn där jag gjorde mina exjobb!

Enkla metoder kan halvera risken för cancer

Med relativt enkla metoder kan antalet cancerfall halveras - visar en stor svensk studie.
– Med inte så komplicerade, rentav enkla medel, kan man få jättestora effekter. Vi pratar om halvering av antalet cancerfall, säger Alicja Wolk, professor vid Karolinska Institutet, till Ekot.
Forskarna har följt totalt 25 000 svenska kvinnor under en tidsperiod av 11 år och de har sett tydliga samband mellan fem faktorer och risken att utveckla cancer. Dessa fem faktorer är kost, rökning, alkohol, kroppsvikt och fysisk aktivitet. Forskarna menar dock att man inte behöver vara någon extrem renlevnadsmänniska för att kraftigt minska risken att drabbas, men rökning bör man låta bli. Men när det gäller kost, räcker det att man har någorlunda bra kost, och vad gäller alkohol så är det okej att ta ett glas då, men i måttliga mängder.
Alicja Wolk berättar till Ekot att ett par kilos övervikt inte heller gör någon stor skillnad. Det viktiga är att man inte är fet, det vill säga har ett BMI, Body Mass Index, över 30. Enligt studien är däremot fysisk aktivitet desto viktigare. För att uppnå den halverade risken krävs det en timmes motion om dagen. Men det viktigaste budskapet med studien är att man inte behöver leva på något extremt sätt för att uppnå stor effekt och kraftigt minska risken att få cancer, menar Alicja Wolk. – Det är intressant att man inte behöver vara någon sorts asket för att minska risken för cancer, säger hon till Ekot.

Skriv på för Size Hero!

2010-05-26T10:57:00.004+02:00

Här kan du skriva på Veckorevyns kampanj mot sjuka skönhetsideal. Do it!

Barnfetma - mer fördomar hos rika

2010-05-21T11:04:00.003+02:00

Innan jag började jobba inom det privata näringslivet så jobbade jag ett år som forskningsassistent på Karolinska Institutet, med ett projekt om stigmatisering av feta barn och ett annat projekt om prevention av fetma hos barn. Nu har Lena Karlsson skrivit en avhandling på samma material!

Resultaten av avhandlingen är att fetma är ett stigmatiserande attribut i det svenska samhället. Den sociala kontexten och identiteten har betydelse för stigmatiseringen, där barn från en hög socioekonomisk bakgrund har mer fördomar än barn från låg socioekonomisk bakgrund. Om föräldrarna har en stark tro på personligt ansvar så har barnen också mer fördomar.

Disputationen sker klockan 09.00 den 28 maj 2010 i aulan på Norrbacka, KI. Gå och lyssna, vettja!

Riksmaten

2010-05-11T17:23:00.003+02:00

Nu är det dags igen, Livsmedelsverket sätter igång sin rikstäckande kartläggning av den svenska befolkningens matvanor. Totalt ska 5 000 personer registrera allt de äter och dricker i fyra dagar, och 1000 personer ska lämna blodprov och urinprov.

Resultaten skall sedan användas för att bedöma hälsorisker från olika ämnen (som t.ex. bekämpningsmedelsrester, miljöföroreningar och mögelgifter), för framtida kostråd och för berikning av livsmedel. Provtagningen gör man för att dessutom kontrolera D-vitaminstatus, eftersom D-vitamin även bildas i huden.

Just det...

2010-05-06T09:22:00.002+02:00

...jag var ju med i Metro i måndags!

Hur svårt kan det vara?

2010-05-04T14:28:00.002+02:00

...att göra en vettig färdigrätt?

För två veckor sedan, lite drygt, var jag med som instruktör på Blogger Boot Camp. Efter sista föreläsningen så kom Ola Lauritzson (den så kallade GI-experten) dit och delade ut sin nya färdigrätt, som han gjort tillsammans med Dafgårds. Gjord enligt "skafferimetoden" - vilket ju låter fint. Fast jag vet inte, jag, jag lagar rätt sällan mat med tillsatt stärkelse och rismjöl (tror jag det var, jag har slängt förpackningen).

Iallafall. I förpackningen finns tre små kycklingbitar, lite dinkel, gröna bönor och ganska mycket sås (med geléig karaktär). Det ser okej ut, och smakar för den delen också rätt okej, MEN, och här är min främsta synpunkt. Portionen innehåller 333 kcal. Hallå? 333 kcal? Lunchen bör innehålla runt 25-30% av dagsbehovet energi, vilket för mig, med stillasittande jobb och aktiv fritid innebär 625-750 kcal. Men Ola och familjen Dafgård kanske tycker att jag ska äta två färdigrätter till lunch? Det blir ju lite konstigt, eftersom Familjen Dafgård marknadsför rätterna som"ett snabbt och prisvärt komplement till onyttiga luncher och middagar".

Multivitaminer kan öka bröstcancerrisk

2010-04-09T10:20:00.003+02:00

Jag gjorde båda mina D-uppsatser/exjobb på enheten för nutritionsepidemiologi på IMM, Karolinska Institutet, och det ena handlade just om vitaminintag i SMC, det vill säga den svenska mammografikohorten. I dagarna publiceras en ny studie från denna kohort, där man har visat att kvinnor som äter multivitamintabletter oftare drabbas av bröstcancer. Risken för bröstcancer var 19% högre för de kvinnor som åt multivitamintabletter varje dag. Min gamla kursare, Susanna Larsson (tillika en av de mest produktiva forskare inom nutritionsepidemiologi världen har skådat) uttalar sig om detta och säger till Upsala (jo, den heter så) Nya Tidning att:

– Även om vi ännu inte vet om det rör sig om ett orsakssamband är våra resultat en larmsignal som måste tas på allvar och utredas vidare. Det finns studier som visar att kvinnor som tar multivitaminer får tätare bröst än andra kvinnor. Och just tätare bröst är en känd riskfaktor för bröstcancer.

Ställ detta i relation till Lifes kampanj som jag skrev om häromdagen!

Skatteväxling

2010-04-01T09:37:00.003+02:00

Högre skatt på godis, läsk och annat skit, och lägre skatt på frukt och grönt. Ja tack!

Och nu när det är påsk så gör ni givetvis som Frida och gör en burpee för varje godisbit, eller hur?

Stenåldersskandinaver kunde inte dricka mjölk

2010-03-31T12:37:00.002+02:00

I ett annat pressmeddelande från Uppsala universitet så visar en ny studie (som gjorts vid UU och SU, publicerad i BMC Evolutionary Biology) att de jägare-samlare som bodde längs södra Skandinaviens kuster för 4000 år sedan var laktosintoleranta. Studien stödjer tidigare resultat av samma forskare, som visat att dagens skandinaver inte härstammar från dessa stenåldersmänniskor utan från en grupp som invandrade senare.

- Den här gruppen jägare-samlare skiljer sig markant från moderna svenskar i den DNA-sekvens som vi brukar förknippa med förmågan att spjälka laktos i vuxen ålder, berättar Anna Linderholm, tidigare verksam vid Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, numera vid University College Cork i Irland.

Enligt forskarna finns det två möjliga orsaker till skillnaden i DNA.

- Antingen beror den på kraftig selektion, dvs att stenåldersjägarnas gener har gått förlorade för att det är mycket fördelaktigt att kunna dricka mjölk, eller så är det helt enkelt inte den här gruppen stenåldersmänniskor som vi härstammar ifrån, säger Anna Linderholm.

Förmågan att kunna konsumera oprocessad mjölk i vuxen ålder tros ha haft stor betydelse i människans förhistoria.

- Den hänger intimt samman med övergången från jägare-samlare till jordbrukare, säger Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet.

Han leder EU-projektet LeCHE (Lactase persistence and the early Cultural History of Europe), där man studerar mjölkens betydelse i vår förhistoria.

-I just det här fallet är vi dock benägna att tro att det vi ser är spåren av vad vi kallar genflöde, alltså att en annan grupp människor flyttar in i området vid ett senare tillfälle och det är dem vi liknar genetiskt. Detta är i linje med vad vi sett i tidigare studier, säger han.

Forskargruppen arbetar nu vidare för att undersöka hur de tidigaste jordbrukarna i Skandinavien såg ut genetiskt, och om de kan bära svaret på frågorna kring våra förfäder.

För mer information, kontakta Anders Götherström, 018-471 64 83, e-post: anders.gotherstrom@ebc.uu.se Anna Linderholm, +353 (0) 87 24 33 570, e-post: annalinderholm@hotmail.com

Abstinens från fet mat kan ge ångest och sockersug

2010-03-31T12:29:00.000+02:00

Häromdagen skrev jag om studien som visade liknande förändringar i hjärnan när råttor fick snabbmat, som man kan se vid kokain- eller heroinanvändande. Nedan följer en kompletterande avhandling!

Pressmeddelande från Uppsala Universitet

Vissa individer blir lättare beroende av god mat än andra. I sin avhandling visar apotekaren Johan Alsiö att de råttor som blev överviktiga av mat med mycket socker och fett fick ett starkt sockersug och ångest när de återgick till sin vanliga kost.

Hjärnans belöningssystem aktiveras av både välsmakande mat och droger som kokain och heroin. Mat rik på socker eller fett skulle därför kunna ge upphov till beteenden som liknar drogberoende. Ett exempel är ökat sockersug när man försöker avstå från söt mat. Sådana beteenden skulle kunna förklara varför det är så svårt att i längden hålla sig till striktare dieter i samband med bantning. En nyligen publicerad amerikansk studie visar på liknande resultat.

I sin avhandling har Johan Alsiö tillsammans med kollegor studerat råttor som haft långvarig tillgång till foder rikt på socker och fett, för att simulera den moderna människans ständiga tillgång på välsmakande fet och söt mat. Många men inte alla råttor blir feta på en sådan diet. Vissa råttor är alltså särskilt känsliga för att utveckla fetma. Detta motsvarar situationen i människa, där somliga har lättare att gå upp i vikt än andra.

- När den feta dieten ersattes med råttornas vanliga foder ökade begäret efter socker hos de överviktiga råttorna, men inte hos de normalviktiga. Detta sockersug var så starkt att de överviktiga djuren mer eller mindre avstod från den vanliga maten i upp emot tre veckor, säger Johan Alsiö.

Hans forskning visar också att de överviktiga djuren hade tecken på ökad ångest under denna period. Dessa beteendeförändringar är karakteristiska för abstinenssymtom vid drogberoende: ökat sug efter drogen, ångest, och minskat intresse för andra njutningar.

Resultaten visar att vissa individer är särskilt känsliga för att utveckla beroendeliknande beteenden gentemot välsmakande mat. Risken för att utveckla dessa beteenden kan påverkas av ärftliga faktorer som styr belöningssystemets funktion.

- Vi identifierade molekylära avvikelser i belöningssystemet i hjärnan på de överviktiga råttorna. Liknande skillnader mellan överviktiga och normalviktiga individer har tidigare påvisats i människa, säger Johan Alsiö.

Sammanfattningsvis visar resultaten att somliga individer löper större risk än andra att utveckla ett beroendeliknande tillstånd och viktuppgång i en miljö med fri tillgång till fet och söt mat.

I en amerikansk studie som nyligen publicerades i tidskriften Nature Neuroscience har forskare noterat att råttor som fick äta mängder av fet och sockerrik mat snabbt fick förändringar i hjärnan. Deras belöningssystem trubbades av och råttorna krävde mer och mer stimulering för att uppleva samma njutning.

- Våra olika studier kompletterar varandra. Vi har tittat närmare på råttornas beteende, deras ångest och motivation att jobba för att få tag på socker. De molekylära förändringar som vi sett i våra försök bekräftas och nyanseras i den amerikanska studien, säger Johan Alsiö.

Avhandlingen försvaras den 10 april vid Uppsala universitet.

För mer information kontakta Johan Alsiö tel: 070-363 07 71, e-post: johan.alsio@neuro.uu.se

H&M och Chanel Iman

2010-03-29T10:13:00.000+02:00

H&M har blivit fällda för att ha använt en för smal modell i sin reklam. Håcan Andersson på H&M bemöter kritiken om att de borde ha en BMI-gräns på sina modeller med att "BMI är i sig inte alltid ett tillförlitligt mått". Har vi hört det förut? Och visst är det så. En vältränad person kan ha ett mycket högre BMI än en otränad utan att för de skull vara ohälsosam, snarare tvärtom. Och BMI är inte ett speciellt bra mått på individnivå. Men att ta till argumentet i det här fallet? Nä, det är lågt, tycker jag. Och verkligen inte relevant i detta fall. Allvarligt talat, många modeller har ett BMI runt 15. Att sätta en BMI-gräns på 17,5, vilket är gränsen för anorexi, eller VARFÖR INTE på 18,5 vilket alltså är gränser för normalvikt, skulle knappast göra att reklamerna svämmades över av personer som är ohälsosamt överviktiga - men det kanske skulle kunna bidra till att en eller två tjejer slapp få en idealbild som är omöjlig att leva upp till och samtidigt vara frisk? En person med ett BMI på 18,5 kommer, oavsett om den har en hög fett% inte att vara särskilt stor.

Skräpmat beroendeframkallande på samma sätt som heroin?

2010-03-29T10:05:00.000+02:00

Idag skriver Netdoktor om en studie som publicerats i Nature Neuroscience, gjord av forskare vid The Scripps Research Institute.

Studien är gjord på råttor, som serverades skräpmat. Råttorna utvecklade fetma, och samtidigt förändrades den biokemiska balansen i hjärnans belöningssystem. De utvecklade snabbt ett tvångsmässigt ätbeteende och åt stora mängder av maten - samtidigt som belöningssystemet i hjärnan blev allt mer okänsligt. Förändringen i de matmissbrukande råttornas kemiska balans visade sig se likadan ut som hos råttor som fått kokain eller heroin. När forskarna sedan tog bort skräpmaten från råttorna och gav dem näringsriktig mat så matvägrade de istället. Råttorna valde också att äta av skräpmaten även om de fick stötar samtidigt - suget efter maten var alltså så starkt att de struntade i obehaget.

Skrämmande, eller hur?

Är dagens mat näringsfattig?

2010-03-24T10:33:00.000+01:00

Det påstår iallafall Life-butiken i sin kampanj ”Vart tog näringen vägen?”. Livsmedelsverket tycker dock att kampanjen är grovt vilseledande och har gjort en anmälan. Kampanjens huvudbudskap är att man inte kan lita på att det finns tillräckligt med näring i vanlig mat och att konsumenten själv måste ta ansvar för sin hälsa genom att äta kosttillskott. Livsmedelsverket anser att det vetenskapliga underlag som kampanjen hänvisar till är bristfälligt och använder vilseledande siffror, och främst syftar till att skrämma konsumenten (ett välkänt försäljningsargument för den som är lite intresserad av marknadsföring - man säljer lättast saker med "fear and greed").

Livsmedelsverket lyfter även fram att problemet inte är huruvida näringsinnehållet i vanlig mat är mindre än förr - utan att många äter för mycket av livsmedel som glass, läsk, kakor och godis, som innehåller mycket energi och lite näringsämnen.

Men innehåller dagens mat mindre näring?

Svaret är att man inte riktigt vet. Livsmedelsverkets rapport från 2008 visar att det är svårt att bedöma om det skett reella förändringar i näringsinnehåll över tiden, vilket beror dels på bristfällig
dokumentation om de livsmedel som undersökts och de analyser som gjorts, dels på att det inte går att utesluta andra orsaker till förändrade halter.

Rapporten konstaterar att:

• Exempel på reella skillnader i näringsinnehåll är variation beroende på sort, mognadsgrad vid provtagning, odlingssätt, klimat, lagring och hantering.
• Artefakter som påverkar publicerade värden, men inte det faktiska näringsinnehållet, är till exempel analysmetoder, beräkningar och definition av komponent, exempelvis ett specifikt vitamin.
Vid jämförelser är det viktigt att jämföra halter uttryckt per torrvikt så att skillnaden inte beror på olika vattenhalt. Om det sker reella förändringar är det också viktigt att bedöma näringsmässig betydelse, det vill säga avgöra om förändringarna påtagligt påverkar intaget av näringsämnet i befolkningen.

Livsmedelsverkets rapport, för den som vill läsa mer.

Vegankost

2010-03-03T11:04:00.001+01:00

Är du, liksom jag, nyfiken på vegankost? Kolla in denna sida: http://21daykickstart.org/! Massor av recept, tre veckors planering, shoppinglistor och så vidare. Kul!

Vegankost är intressant ur många perspektiv, tycker jag, inte minst för att kosten har så mycket mindre miljöpåverkan än köttbaserade dieter - ett faktum som allt som oftast glöms bort i dagens debatt om mättade fetter, Atkins och LCHF. Frukt och grönt innehåller oerhört mycket fibrer, antioxidanter och fytonutrienter, som vi fortfarande vet väldigt lite om - men hittills har, vad jag vet, ingen studie visat på nåra nackdelar med att äta mycket frukt och grönt, medan andra forskningsområden kommer med motstridiga studier titt som tätt.

Endast åtta...

2010-03-01T13:04:00.000+01:00

...av 416 hälsopåståenden godkända

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har utvärderat och bedömt 416 hälsopåståenden som förekommer på olika livsmedel. Myndigheten anser att det bara finns vetenskapligt stöd för åtta av dem. De som klarade sig:

Vitamin D kan ge effekter som kan kopplas till immunsystemet
Kalium bidrar till normal funktion för muskler och nerver och till ett normalt blodtryck
Fibern guargummi bidrar till normala kolesterolvärden
Jetlag kan upplevas lättare om man äter melatonin den första natten efter resan och några dagar därefter
Måltidsersättning som innehåller mindre än 250 kcal/portion kan bidra till att minska vikten och därefter behålla vikten (regleras i LIVSFS 1997:30 Livsmedel för viktminskning)

Det är minst sagt en djungel vad man får och inte får säga i marknadsföringen av livsmedel. Många företag väljer ju också att formulera sig på ett sätt som inte strider mot lagen, men som ändå inte är etiskt eller moraliskt försvarbart alla gånger, som att till exempel kalla saker för hemlagat. Inte förbjudet, men heller inte riktigt ärligt, kan man tycka.

Konstiga samband...

2010-02-15T15:57:00.000+01:00

...idag rapporterar Dagens Medicin om en engelsk studie, som har visat att barn som tillbringar mycket tid hos far- och morföräldrar löper ökad risk att bli överviktiga: http://www.dagensmedicin.se//nyheter/2010/02/15/barn-blir-feta-hos-mormor-/index.xml
Varför, kan man fråga sig? Det skulle kunna ha med att göra att det är lättare att skämma bort sina barnbarn!

Den stora matdagen

2010-02-11T13:28:00.000+01:00

Har precis kommit tillbaka till kontoret efter en lunch på Den stora matdagen, ett event anordnat av Hill & Knowlton där företag får visa upp sig samtidigt som journalister, bloggare med flera får lyssna på föreläsningar om kommande trender i livsmedelsbranchen.

Jag lyssnade på föreläsningen "Framtidens trender inom konsumentbeteenden, detaljhandel och livsmedel" från bas - där man pratade om den nya konsumenten som är kunnig, kritisk och aktiv.Vi lyssnar mer på kollegor och vänner än på auktoriteter, och vill gärna välja själva. De visade också på nya sidor, bland annat Yelp där konsumenter recenserar restauranger och dylikt, och du får det rakt ner i din telefon. Finns dock inte i Sverige (än!).

Det pratades även kort om livsmedelstillsatser, och jag önskar att jag hade kunnat stanna och lyssna på eftermiddagens föreläsning om innehållet i våra livsmedel - en diskussion som vi verkligen inte har hört slutet på än!

Lunchen stod Svenska Kocklandslaget för, och den var god, om än något kladdig! Ett stort tack till Tastecasting Sverige för inbjudan.

Köttlim?

2010-02-09T14:09:00.001+01:00

Det här är väl inte så trevligt? Eller?
http://www.dn.se/nyheter/politik/sverige-rostade-ja-till-kottklister-1.1042136

Ännu en symbol

2010-02-09T08:27:00.000+01:00

Såhär ser den ut, EU:s nya symbol för ekologiska livsmedel:

Tanken är att denna symbol ska finnas på alla förpackade ekologiska livsmedel från EU från och med 1 juli i år. Ekologiskt framställda livsmedel får även märkas med andra privata, regionala eller nationella ekologiska symboler, men EU-märkningen är obligatorisk.

Generna påverkar dina framgångar i joggingspåret

2010-02-05T12:41:00.000+01:00

2010-02-05

Pressmeddelande från

Karolinska Institutet

Ett internationellt forskarlag har hittat en förklaring till varför vissa människor tycks vara mer mottagliga för regelbunden konditionsträning än andra – vilket i sin tur ökar chanserna för ett långt och hälsosamt liv. Orsaken till försprånget finns i arvsmassan, där forskarna har kunnat peka ut elva genvarianter som särskilt viktiga för förmågan att öka kroppens syreintag maximalt.

Resultaten, som presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Physiology, kan få betydelse när det gäller de rekommendationer som ges inom hälso- och sjukvården för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och fetma.

— En möjlig framtid är att individanpassa ordinationen av fysisk aktivitet för optimala hälsoeffekter. För vissa kanske det passar bättre att styrketräna medan andra kan tillgodogöra sig uthållighetsträning, säger docent Carl Johan Sundberg vid Karolinska Institutet, som ansvarat för en av de tre delstudier som ingår i den nu publicerade artikeln.

Utgångspunkten för forskarnas arbete är den sedan tidigare välkända kopplingen mellan god hälsa och förmågan att ta upp och använda syre i samband med maximal fysisk ansträngning, alltså det som i dagligt tal kallas kondition. Ju mer blod hjärtat orkar pumpa runt, desto mer syre når ut till musklerna och desto lägre är risken för sjukdom och förtida död. Det är bland annat därför som hälsoexperterna rekommenderar raska promenader, löpning, simning, cykling och liknande fysiska aktiviteter. Ett problem har dock varit att alla inte tycks ha samma förmåga att tillgodogöra sig timmarna i joggingspåret eller simbassängen. Detta ville forskarna titta närmare på.

Forskarna jämförde resultaten från tre träningsstudier, två utförda i Europa och en amerikansk. De totalt 514 deltagarna i dessa studier genomgick olika övervakade program för uthållighetsträning på cykel under 6 till 20 veckor för att förbättra sin kondition. Den genomsnittliga förbättringen i alla grupper var cirka 15 procent. Men samtidigt visade det sig att var femte deltagare bara ökade sin maximala syreupptagningsförmåga med fem procent eller mindre. Dessa personer uppvisade sålunda en obenägenhet att svara på en viss form av uthållighetsträning.

Forskarna tog muskelprover både före och efter träningsperioden. Genom en avancerad analysmetod kunde forskarna påvisa att det fanns ett starkt samband mellan aktiviteten hos ett trettiotal gener och benägenheten hos en person att svara på konditionsträning. Dessutom visade sig 11 genvarianter (SNP) sammanfalla med förmågan att tillgodogöra sig konditionsträning eller ej.

– Vi kan nu ta ett biologiskt prov och tala om huruvida en person är benägen att öka sin maximala syreupptagningsförmåga genom konditionsträning. Den möjligheten skulle kunna hjälpa läkare att förebygga och behandla exempelvis hjärt- kärlsjukdomar genom en mer individuellt anpassad rådgivning baserad på genetisk kunskap om den enskilda patienten, säger professor James Timmons vid Royal Veterinary College i London som ledde studien tillsammans med professor Claude Bouchard, Pennington Biomedical Research Center i Louisiana.

I forskningssamarbetet har tiotalet universitet och forskningsinstitut från USA, Storbritannien, Danmark, Kanada och Sverige deltagit, däribland forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Publikation: “Using molecular classification to predict gains in maximal aerobic capacity following endurance exercise training in humans”, James A. Timmons, Steen Knudsen, Tuomo Rankinen, Lauren G Koch, Mark Sarzynski,Thomas Jensen, Pernille Keller, Camilla Scheele, Niels BJ Vollaard, Søren Nielsen, Thorbjörn Åkerström, Ormond A MacDougald, Eva Jansson, Mark A Tarnopolsky, Luc J.C. van Loon, Paul L Greenhaff, Bente K Pedersen, Carl Johan Sundberg, Claes Wahlestedt, Steven L Britton & Claude Bouchard, Journal of Applied Physiology, online 4 feb 2010.

För ytterligare frågor, kontakta:
Docent Carl Johan Sundberg
Institutionen för fysiologi och farmakologi
Tel: +46(0)852486886
Mob: +46 (0)705176886
E-post: carl.j.sundberg@ki.se

Folsyra!

2010-02-03T09:55:00.000+01:00

Saxat från Livsmedelsverket:

"Livsmedelsverket har tagit fram en ny webbplats, www.folsyra.info , med information om behovet av kosttillskott i form av folsyra för kvinnor som kan tänkas bli gravida. En färsk opinionsundersökning, beställd av Livsmedelsverket, visar att allmänhetens kunskap om hur viktigt det är att ta folsyra är mycket låg. Hela 86 procent av svenskarna kan inte säga när en kvinna måste börja äta folsyra för att minska risken att få barn med ryggmärgsbråck.

Varje år föds cirka 20 – 25 barn i Sverige med ryggmärgsbråck. Dessutom utförs cirka 80 aborter varje år efter vecka 16 i graviditeten på grund av ryggmärgsbråck på fostret. Det betyder att minst 11 procent av alla aborter efter vecka 16 beror på ryggmärgsbråck. Antalet aborter kan vara ännu större på grund av ett mörkertal i rapporteringen. - Det är mycket allvarligt att kunskapen om folsyra är så låg hos allmänheten. Vi startar därför den nya webbplatsen i syfte att nå kvinnor i barnafödande ålder, säger Annica Sohlström, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket. Den speciellt framtagna webbsidan gör det lättare för allmänheten att själv söka information. Dessutom kan vårdpersonal hänvisa till webbplatsen och informationen kan spridas via andra webbplatser, bloggar och nätverk på internet. Webbplatsen kompletterar också annan information från Livsmedelsverket som vänder sig till gravida och ammande via broschyrer.

I opinionsundersökningen framkom det att tre av tio svenskar regelbundet tar kosttillskott. Bland kvinnor är motsvarande siffra 36 procent och bara en tredjedel av dessa tar kosttillskott som innehåller folsyra. En stor andel av de kvinnor som tar kosttillskott, 24 procent, anger dock att de inte vet om kosttillskottet faktiskt innehåller folsyra.

Många kvinnor får i dag i sig för lite folsyra. Folsyra är särskilt viktigt tidigt i graviditeten och för att få effekt måste man börja äta det en månad före graviditeten. Eftersom inte alla graviditeter är planerade rekommenderas alla kvinnor som kan tänkas bli gravida, det vill säga även kvinnor som inte planerar en graviditet, att ta tillskott med 400 mikrogram folsyra.

Folsyra är ett konstgjort framställt folat som används vid berikning och i kosttillskott. Folat och folsyra är olika former av samma B-vitamin. Folat finns naturligt i mat. De bästa naturliga källorna till folat är mörkgröna bladgrönsaker och olika slag av kål, bönor, linser, rotfrukter och bär. Om kvinnan har för låga halter av folat i blodet ökar risken för ryggmärgsbråck hos fostret."

Hjälp Haiti!

2010-01-15T15:07:00.000+01:00

Sms:a LIV till 72990 så skänker du 50 kr till Läkare Utan Gränser, eller AKUT till 72900 för att skänka 50 kr till Röda Korset. Do it!

Nytt år - nya löften

2010-01-14T20:47:00.000+01:00

Nytt år igen. Gymmen är fulla. Många som vill förändra sina liv. Runt om i bloggvärlden kan man läsa om olika nyårslöften, eller, som den nuvarande trenden, årets mål.

Hur ser ditt kommande år ut? Behöver du hjälp, eller stöd, att förändra ditt ätande? Titta gärna in på Svea Nutrition - jag hjälper dig gärna med ett kostupplägg med fokus på att det skall passa dig och ditt liv - oavsett om du är idrottare, behöver tappa ett par kilo eller har lidit av en ätstörning och inte riktigt hittar rätt.

Ta hand om er!

Glada grisar

2009-11-27T09:18:00.000+01:00

Om man vill slippa oroa sig över hur djuret som ligger på ens tallrik har mått under livet är en enkel lösning att välja KRAV-märkt. Även om det givetvis ALLTID kommer finnas enskilda producenter som fuskar så är det ändå en säkrare väg att gå!

Det är kanske inte alltid så lätt att veta vad alla livsmedelsmärkningar står för - här kan du läsa mer om de olika märkningarna.

Så. En KRAV-gris, vad är då det? På det stora hela går det ut på att djurens naturliga behov är i fokus. Grisen ska ha rätt att gå ute, beta gräs, bada (i lera) och böka. Självklarheter, kan man tycka - men tyvärr så är det inte alltid så självklart när det ska tjänas så mycket pengar som möjligt! KRAV-grisarna får inte heller blandas med grisar ur andra grupper - det skapar stress och de hamnar ofta i bråk.

Fakta om KRAV-grisar:
• de får gå ute året om och ska alltid kunna böka i jord eller halm
• under sommaren ska de kunna beta
• varma sommardagar ska de kunna svalka sig i lerbad
• de får KRAV-märkt foder
• suggorna ska kunna boa i halm
• sjuka djur ska omgående få vård (om så inte sker kan producenten uteslutas från KRAV)
• KRAV har särskilda regler utöver lagen för hur slakten ska gå till

Göteborgstips: Fet mat kan försämra immunförsvaret

2009-11-25T15:45:00.000+01:00

2009-11-25 Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Nu kommer nya belägg för att fet mat är dåligt för hälsan. Möss som fick äta späck under en längre tid blev sämre på att bekämpa bakterier i blodet. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Mössen som åt späck fick 60 procent av sitt totala energiintag från fett. De jämfördes med andra möss som fick fettsnål mat, där max tio procent av energin kom från fett. Mössen som åt fet mat blev som väntat tjockare. Ett mer överraskande resultat var att de även fick ett mindre aktivt immunförsvar. De vita blodkropparna blev sämre på att ta hand om bakterier i blodet, vilket kan ha bidragit till att många dog av blodförgiftning.

– Fetma är vanligtvis förknippat med inflammation som inte beror på någon infektion, vilket enkelt uttryckt innebär att immunförsvaret aktiveras i onödan. Ironiskt nog verkar nu möss som fått mycket fett i kosten ändå ha ett mindre aktivt immunförsvar när de verkligen behöver det, säger doktoranden Louise Strandberg som skrivit avhandlingen. Även feta människor har en ökad risk att drabbas av infektioner, till exempel i samband med operationer. Avhandlingen tyder på att det är den feta kosten, snarare än fetman i sig, som påverkar förmågan att bekämpa en blodförgiftning som orsakats av bakterier.

Louise Strandberg har också undersökt olika varianter av tre gener som är viktiga för immunförsvaret, och sett att flera av de genvarianter som stärker immunförsvaret också ger mindre fetma. – Det finns alltså flera olika sorters kopplingar mellan immunförsvaret å ena sidan och fetma och kost å andra sidan, säger Louise Strandberg.

FAKTA OM FETT
Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör ungefär en tredjedel av energiintaget komma från fett. Anledningen är att fettrik kost ökar risken för övervikt. Genom att välja livsmedel som innehåller mindre fett får man också i sig mer av andra näringsämnen, som kan vara viktiga för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi Avhandlingens titel: Interactions between nutrition, obesity and the immune system Avhandlingen försvaras fredagen den 11 december, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

För mer information kontakta: Louise Strandberg, doktorand, telefon 031-786 3681, 073-994 65 05, e-post louise.strandberg@gu.se Handledare: Professor John-Olov Jansson, telefon 031-786 3526, e-post john-olov.jansson@medic.gu.se

Grisigt

2009-11-25T11:18:00.000+01:00

Blir man inte äcklad, så säg?
http://www.sr.se/halland/nyheter/artikel.asp?artikel=3261203

Ytterligare en anledning till att välja ekologiskt producerat kött. Eller, varför inte ett vegetariskt alternativ?

Humör och dieter

2009-11-10T15:54:00.000+01:00

Både Dagens Medicin, DN och Netdoktor skriver idag om studien "Long-term Effects of a Very Low-Carbohydrate Diet and a Low-Fat Diet on Mood and Cognitive Function". Dagens Medicin skriver att "Fettätare blev deppigare än andra som åt kolhydrater" och att "Lite fett i maten gör dig gladare, men inte smalare, än den som väljer bort kolhydrater".

Själva studien är australiensisk, och jämför 106 överviktiga, uppdelade i två grupper - den ena har ätit en traditionell fettsnål diet (LFHC) och den andra en kolhydratsnål diet (LCHF). Deltagarna fick träffa en dietist och dessutom svara på frågor om hur de mådde, och man undersökte deras minne och koncentrationsförmåga.

Båda grupperna gick ner lika mycket i vikt (13,7 kilo i snitt) och klarade minnes- och koncentrationstesterna lika bra. Däremot skilde sig deras humör - LFHC-gruppens humör var BÄTTRE efter studien, medan LCHF-gruppen var ungefär på samma nivå som innan studien startade.

Studien:

Long-term Effects of a Very Low-Carbohydrate Diet and a Low-Fat Diet on Mood and Cognitive Function

Grant D. Brinkworth, PhD; Jonathan D. Buckley, PhD; Manny Noakes, PhD; Peter M. Clifton, PhD; Carlene J. Wilson, PhD

Arch Intern Med. 2009;169(20):1873-1880.

ABSTRACT

Background Very low-carbohydrate (LC) diets are oftenused to promote weight loss, but the long-term effects on psychologicalfunction remain unknown.

Methods A total of 106 overweight and obese participants(mean [SE] age, 50.0 [0.8] years; mean [SE] body mass index[calculated as weight in kilograms divided by height in meterssquared], 33.7 [0.4]) were randomly assigned either to an energy-restricted(approximately 1433-1672 kcal [to convert to kilojoules, multiplyby 4.186]), planned isocaloric, very low-carbohydrate, high-fat(LC) diet or to a high-carbohydrate, low-fat (LF) diet for 1year. Changes in body weight, psychological mood and well-being(Profile of Mood States, Beck Depression Inventory, and SpielbergerState Anxiety Inventory scores), and cognitive functioning (workingmemory and speed of processing) were assessed.

Results By 1 year, the overall mean (SE) weight loss was13.7 (1.8) kg, with no significant difference between groups(P = .26). Over the course of the study, there weresignificant time x diet interactions for Spielberger State AnxietyInventory, Beck Depression Inventory, and Profile of Mood Statesscores for total mood disturbance, anger-hostility, confusion-bewilderment,and depression-dejection (P < .05) as a resultof greater improvements in these psychological mood states forthe LF diet compared with the LC diet. Working memory improvedby 1 year (P < .001 for time), but speed of processingremained largely unchanged, with no effect of diet compositionon either cognitive domain.

Conclusions Over 1 year, there was a favorable effectof an energy-restricted LF diet compared with an isocaloricLC diet on mood state and affect in overweight and obese individuals.Both diets had similar effects on working memory and speed ofprocessing.

Kung Markattas te...

2009-11-07T21:27:00.000+01:00

...är återigen godkänt av KRAV (saxat från deras hemsida):

"091106, kl 15.20

Vi publicerar analysresultatet från Eurofins här.

091106, kl 14.50

KRAV har åter godkänt Kung Markattas Grönt te enligt nedanstående:

Aranea har erhållit resultatet från nya prover som har tagits på det gröna teet. Analysrapporten visar att både A och B proven inte innehåller halt av azinfosmetyl varför Aranea Certifiering AB har beslutat om att åter godkänna Grönt Te med produktnummer 35834 för KRAVmärkning och försäljning.

Med vänlig hälsning

Ylwa Rifve, Revisor/Processägare"

Inte ens Kung Markatta...

2009-11-05T13:09:00.001+01:00

...kan man lita på när det gäller att uppfylla KRAVs regler, uppenbarligen.

Bakgrund: Företaget Testfakta har analyserat gröna påsteer och bland annat kommit fram till att det kravmärkta teet från Kung Markatta innehåller azinfos-metyl – ett ämne som klassas som mycket giftigt och är förbjudet inom EU.

Kung Markatta skriver själva på sin hemsida: Kung Markatta har varit en ekologisk leverantör och grossist sedan 1983 och har aldrig råkat ut för något liknande. Läget är allvarligt eftersom vår trovärdighet nu ifrågasätts. Vi fyller därför på hemsidan med ny information löpande i samma takt som vi får in information.

I ett pressmeddelande skriver de: Testfakta har funnit 0,07 mg/kg av bekämpningsmedlet Azinfos-metyl i Kung Markattas produkt Grönt Te. Gränsvärdet för konventionella produkter är 0,1 mg/kg, men eftersom Kung Markattas produkter är ekologiska ska det inte förekomma alls.

Tråkigt är det iallafall, sånt här - hur ska den enskilde konsumenten kunna veta? Hur skall man kunna göra bra val?

Här kan ni se alla testade teer och här finns pdfen med alla testade teer.

Äkta vara

2009-10-28T15:30:00.000+01:00

För ett par veckor sedan införde City Gross i samarbete med föreningen Äkta Vara en ny livsmedelsmärkning; Äkta Vara-märkningen. City Gross har till en början märkt 166 matvaror som märkts - och dessa varor har granskats av föreningen Äkta Vara. Kriterierna för att få märkningen är:
•Inga tillsatser (utom bakpulver och fruktpektin i produkter där det traditionellt används)
•Inga aromämnen
•Inga industriella ingredienser som traditionellt inte ingår i livsmedlet
•Inga tillsatta vitaminer eller andra näringsämnen
•Ingen vilseledande marknadsföring

Nu har Livsmedelsverket reagerat på detta, och tycker det är en "lovvärd ambition" men att "märkning av livsmedel är omgärdat av lagstiftning, och märkningen lever inte upp till denna".

Läs mer på Äkta Vara!

Efter GI kommer...

2009-10-19T14:15:00.000+02:00

...kanske LI? En forskare i Lund, Lena Ohlsson studerar kostfetter och dess inverkan på vår hälsa, och arbetar dessutom med att ta fram ett "fettindex" som skall göra det lättare att välja livsmedel med rätt fettsammansättning.

Nu i helgen...

2009-10-19T12:55:00.000+02:00

...så är det Brödfestival på Historiska muséet. För den som gillar bröd, dess historia, surdeg eller bara att äta det!

Filmrekommendation

2009-10-06T11:05:00.000+02:00

Nästa fredag har Bananas!* premiär i Sverige. Se den!!!

Filmaren Fredrik Gerttens dokumentär Bananas*! – On trial for malice‘ följer advokaten Juan Dominguez och tolv nicaraguanska plantagearbetare när de stämmer bananjätten Dole. Dole har använt det otillåtna bekämpningsmedlet Nemagon utan att skydda eller informera arbetarna. De anklagas för att ha känt till de toxiska effekterna, som bl.a. kan ge infertilitet och leverskador. Nemagons substans DBCP förbjöds i USA 1979, men användes av Dole i flera år efter det. För första gången kommer arbetare från tredje världen för att vittna i en amerikansk domstol. Filmaren Fredrik Gertten är där och filmar på ett enkelt och värdigt sätt de iblandade. Filmen har fått en stor uppmärksamhet i pressen, då Dole i månader försökte hindra Bananas!* från att visas under filmfestivalen i Los Angeles. Dole själva kommenterar filmen som tendensiös och ett försök till att smutskasta företaget.

Fel om ekologiskt jordbruk

2009-10-02T09:02:00.000+02:00

Under våren och sommaren debatterades flitigt det ekologiska jordbruket, och i debatten sas att konventionellt jordbruk INTE släppte ut mer kväve och fosfor än ekologiskt jordbruk. Nu visar en ny studie, också den från SLU, att detta inte stämmer.

Kommer ni ihåg tävlingen...

2009-10-01T13:55:00.000+02:00

...som Expressen utlyste, där tre personer fick följa antingen ISO-dieten, LCHF eller GI? Nu är vinnaren klar, läs mer här eller här!

Tips

2009-09-29T12:53:00.000+02:00

För dig som bor i Falun!

Omform - om mat som livsstil

Ät folatrik mat!

2009-09-25T16:25:00.000+02:00

Hösten 2007 beslutade Sverige, i motsats till många andra länder, att inte införa berikning av mjöl med folsyra. Anledningen till att man överhuvudtaget diskuterade folsyraberikning är att en brist hos kvinnor i barnafödande ålder kan ge upphov till ryggmärgsbråck hos fostret. Som skäl till att inte berika angavs att en berikning "eventuellt kan leda till en ökad risk för cancer, främst för äldre personer".

Dock så rekommenderade man att kvinnor skulle få tillgång till gratis folsyratillskott - men för detta verkar det inte ha funnits utrymme i budgeten.

På Sveriges Lantbruksuniversitet har man nu gjort en studie om hur kvinnor som planerar att bli gravida kan höja sin folatstatus naturligt. Studien gör två slutsatser:
1) Det går att förbättre folatstatusen genom att välja folatrika livsmedel, som t.ex. en folatpimpad frukost bestående av bröd, leverpastej, kiwi, apelsinjuice, rågflingor och valfri mejeriprodukt - eller genom att äta 500 gram frukt och grönt per dag.
2) Det tar upp till tre månader att förbättra folatstatusen på naturlig väg

En fördel mad naturligt folat är att det inte är förknippat med någon risk för negativa hälsoeffekter.

Sitt inte still!

2009-09-23T15:21:00.000+02:00

I senaste numret av Läkartidningen skriver Mai-Lis Hellénius, professor vid institutionen för medicin, Karolinska universitetssjukhuset att "de flesta av oss har i dag ett stillasittande arbete, och även på fritiden har vi blivit alltmer stillasittande. Omfattande nationella undersökningar från USA visar att mer än hälften av såväl vuxna som barn tillbringar mer än hälften av den vakna tiden stillasittande. Tidigare rekommendationer rörande fysisk aktivitet och hälsa har varit mycket fokuserade på att öka den fysiska aktiviteten. Sedan 2007 har vi uppmuntrat patienter och allmänhet att försöka vara fysiskt aktiva minst 30 minuter i någon form av måttligt ansträngande aktivitet minst fem av veckans dagar. Betydligt mindre vikt har vi lagt vid just den tid vi sitter stilla."

Hellenius hänvisar sedan till en kanadensisk studie, Canada fitness survey, som undersökt 9 735 kvinnor och 7 278 män i åldern 18–19 år. Studien startade 1981, och sedan dess har 1832 personer dött - 759 av hjärt–kärlsjukdom och 547 av cancer. Även efter man justerat för rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet på fritiden såg man en progressivt ökande dödlighet i relation till hur stillasittande man var.

Artikeln avslutas med ett citat av Peter Katzmarzyk från Pennington Biomedical Research Center i Baton Rouge, Louisiana, USA, som är en av de ansvariga forskarna: "Hoppas att studien ska leda till att vi blir mer varse de hälsorisker som är förknippade med att just sitta stilla länge och att vi i framtida rekommendationer om fysisk aktivitet och hälsa även ska inkludera råd om att inte sitta stilla länge utan paus".

Referens: Katzmarzyk PT, et al. Med Sci Sports Exerc. 2009;41:998-1005.

Helgtips!

2009-09-23T08:53:00.001+02:00

I helgen har Nordiska museet äppeldagar! Saxat från hemsidan:

Svenska äpplen 26-27/9

Det svenska äpplet hyllas under Nordiska museets äppeldagar 26-27 september med äppelutställning och programaktiviteter.

Sverige har en diger äppelskatt med många sorter som endast finns bevarade tack vare våra genbanker. En av dessa är Nordiska museets egen samling vid Julita gård i Sörmland, där ca 120 sorter växer. Många av de svenska äpplena kan ofta lagras länge och har god motståndskraft mot sjukdomar. De mognar långsamt och får liksom vindruvor sin unika arom.

Under två dagar, 26-27 september, visas 250 olika sorters äpplen och ett fyrtiotal päron i Nordiska museets stora hall. På programmet står sortbestämning av äpplen, tips och råd om beskärning av fruktträd, avsmakning av olika äppelanrättningar och möjlighet att köpa äppelträd från Julita gård i Sörmland.

Ordinarie museientré 70 kr.
Öppet lördag-söndag 26-27/9 kl. 11-17.

Nytt inlägg...

2009-09-14T14:35:00.001+02:00

...om alkohol och träning finns på Ngruppens blogg!

Vikttävling

2009-09-10T14:21:00.000+02:00

Expressen har utlyst en tävling, där tre personer ska följa antingen LCHF, Atkins eller Fredrik Paulúns Isodieten. Vem tror du vinner?

Pressmeddelande från Lunds Universitet

2009-09-10T12:28:00.000+02:00

Matvanor viktigare än viktigaste riskgenen för fetma

Risken att bli fet är två och en halv gång högre för den som har dubbel uppsättning av den mest kända riskgenen för övervikt och fetma. Men bara om fettkonsumtionen är hög. Mindre fett i maten neutraliserar fettgenens skadeverkningar.

- Det betyder att det avgörande är vad man äter. I vart fall när det gäller FTO-genen, den klart viktigaste fetmagenen som hittills upptäckts, säger Emily Sonestedt, forskare på Lunds Universitets Diabetescenter. Hon är huvudförfattare till undersökningen som nu publiceras i tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Flera studier har tidigare sett att mycket motion minskar inverkan av fetmagenen men detta är den första där FTO-genens effekt sätts i relation till individers matvanor. Riskvarianten på FTO-genen (fat mass and obesity associated) är vanlig i befolkningen. 17 procent har den i dubbel uppsättning, det vill säga har ärvt den av båda föräldrarna. Ytterligare drygt 40 procent i enkel uppsättning.

- Det är svårt att med någorlunda säkerhet beräkna hur mycket olika människor äter vilket nog är en av anledningarna till att ingen gjort detta tidigare. Men vi har så bra data att det blir meningsfullt, konstaterar Emily Sonestedt. Uppgifterna kommer från den stora undersökningen Malmö Kost-Cancer där en minutiös kartläggning av kostvanor gjordes med bland annat ett omfattande frågeformulär, en lång intervju och en matdagbok som deltagarna själva förde. När matvanorna hos bärare av den dubbla riskvarianten för fetma analyserades framträdde mönstret tydligt. Risken för fetma var kraftigt ökad bara om fettkonsumtionen var hög.

- Ja, hos dem vars kost innehöll mindre än 41 procent fett i energimängd var fetma inte vanligare trots den ärftliga risken , säger Emily Sonestedt. FTO-genen är aktiv i hypotalamus, en del av hjärnan som reglerar aptit och mättnadskänsla, och riskvarianten har kopplats till ökat energiintag, speciellt i form av fett.

- Det kan vara så att bärare av riskgenen inte blir mätta lika snabbt av fett. Därför äter de mer och går upp i vikt, säger Emily Sonestedt. Fyndet att riskvariantens skadliga effekt upphävs med ändrade matvanor kan, tillsammans med kartläggningen av andra fetmageners verkan, leda till en bättre och mer individualiserad kostrådgivning för den som vill undvika att gå upp i vikt.

- Det visar att vi inte är slav under våra gener. Även om vi föds med en ärftlig belastning för fetma är livsstilen viktig, säger Emily Sonestedt. Undersökningen är publicerad i tidskriften American Journal of Clinical Nutrition - Fat and carbohydrate intake modify the association between genetic variation in the FTO genotype and obesity

För mer information kontakta: Emily Sonestedt, 040 - 39 12 33, 073 - 700 71 45 Emily.Sonestedt@med.lu.se

Två helgtips för dig som bor i Stockholm!

2009-08-20T13:41:00.000+02:00

Smaklust i Tantolunden
Saxat från hemsidan:
"Smaklust är en hyllning till Sveriges alla mathantverkare. 350 företagare tar plats i Tantolunden.
Smaklust är inte bara en matmässa, den är en upplevelse där du får smaka, prova på, träffa mathantverkare och handla mat. Du kan också besöka någon av våra 15 restauranger.
Smaklust innehåller ett omfattande program – från scenen till utställarnas aktiviteter."
Öppettider: Fredag 10-21, Lördag 10-21, Söndag 10-16

EcoNow
Ekomässa i Kista. Öppet fredag 11-19 samt lördag 11-17.

Rekommenderad läsning!

2009-08-14T10:01:00.000+02:00

En länk till Anki Sundins inlägg om bananer!

Nya näringsrekommendationer

2009-08-13T12:58:00.000+02:00

Saxat från Livsmedelsverket:

Synpunkter välkomnas på Efsas förslag till nya näringsrekommendationer

Ur nyhetsarkivet 2009-08-13

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har uppdaterat rekommendationerna om fett, kolhydrater och kostfibrer och välkomnar nu synpunkter från forskare och andra intressenter.

Rekommendationerna har uppdaterats på uppdrag av EU-kommissionen. I revideringen gör Efsa bland annat en vetenskaplig genomgång av den forskning som tillkommit sedan de nuvarande rekommendationerna togs fram 1993. Rekommendationerna gäller på befolkningsnivå, men kan enligt Efsa även användas för individuell rådgivning.

Efsas slutsatser av den vetenskapliga genomgången är att

intaget av kolhydrater bör utgöra 45-60 procent av det totala energiintaget
25 gram kostfiber per dag är tillräckligt för normal tarmfunktion hos vuxna
intaget av fett bör utgöra 20-35 procent av det totala energiintaget. Intaget av mättat fett och transfett bör vara så lågt som möjligt inom ramen för en väl avvägd kost.

Efsa bedömer att det inte finns tillräckligt med data för att ge rekommendationer om intaget av sockerarter. Efsa bedömer också att den forskning som finns är motstridig vad gäller livsmedlens glykemiska index (GI) eller mängden ”snabba kolhydrater” (så kallad glycemic load, GL) och dess betydelse för viktkontroll och förebyggande av kostrelaterade sjukdomar.

Synpunkter, som ska vara av vetenskaplig och teknisk art, lämnas senast den 15 oktober på särskilt formulär på Efsas webbplats.

Dagens medicin skriver att: dessa sammanställningar är inte tänkta att få legal status som rekommendationer i EU-länderna, utan ska fungera som vetenskapligt underlag för EU-kommissionen, enligt Irene Mattisson, nutritionist vid Livsmedelsverket. De kommer därför inte att få någon direkt effekt i Sverige, förklarar hon. – De får effekt först om det fattas politiska beslut utifrån dem. Här i Sverige jobbar vi just nu med nya nordiska näringsrekommendationer och då blir Efsas underlag ett av flera. De nya nordiska näringsrekommendationerna beräknas vara klara 2012.

Onödiga och potentiellt farliga kosttillskott: Hydroxycut

2009-06-09T16:01:00.000+02:00

Saxat från Livsmedelsverkets hemsida:

"Det finska livsmedelssäkerhetsverket Evira misstänker att kostillskotten Hydroxycut är orsaken till leverskada hos en person i Finland. Hydroxycutprodukter marknadsförs särskilt som fettförbrännare och säljs huvudsakligen via webbutiker. De finländska webbutikerna som säljer produkterna har, som en försiktighetsåtgärd, dragit tillbaka produkterna från marknaden och informerat konsumenterna om detta. (...) En liknande varning utfärdades i maj av den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA. Även där drog tillverkaren frivilligt produkterna från marknaden. FDA håller för närvarande på att undersöka orsaker till de leverskador som konstaterats."

Säljs bland annat på Gymgrossisten.

Andra kosttillskott att akta sig för är givetvis dem som innehåller efedrin.

Pregorexi - eller, ser den här magen stor ut på mig?

2009-05-22T14:09:00.000+02:00

Pregorexi. Ännu en variant på ätstörning. Denna gång handlar det om gravida kvinnor, som absolut vill behålla sin kropp som den var före graviditeten.

Att äta för lite under graviditeten ökar riskerna för det ofödda barnet, som kan drabbas av missbildningar, låg födselvikt, hjärtklappning, anemi och rakit. Det är också så att mammans kropp prioriterar barnet under en graviditet, och om mammantill exempel får i sig för lite kalcium kommer barnet att få det som den behöver först - och mamman ökar sin egen risk för osteoporos.

Blivande mammor varnas också för att inte äta för mycket under graviditeten, eftersom det ger upphov till en lång rad andra hälsorisker. Så - ingen press, gör bara alltig perfekt...

Hur ska man veta vad som är lagom? Här kan du läsa om Livsmedelsverkets råd till gravida kvinnor.

Referens:
What Is Pregorexia? Jennifer Mathieu, Journal of the American Dietetic Association, Volume 109, Issue 6, June 2009, Pages 976-979 Available online 21 May 2009.

Trängselskatt och fysisk aktivitet

2009-05-19T13:25:00.000+02:00

Nästa tisdag läggs en ny avhandling fram vid Karolinska Instituetet, "Health enhancing physical activity, sociodemographic factors and the neighbourhood environment." Avhandlingen har undersökt hur stor andel av Sveriges befolkning som är tillräckligt fysiskt aktiva, samband mellan fysiska faktorer i miljön och hur den fysiska aktiviteten påverkas av större förändringar, såsom införandet av trängselskatt i Stockholm.

Avhandlingen konstaterar att 63% av Sveriges vuxna befolkning är fysisk aktiv i enlighet med rådande rekommendationer, men att variationen mellan befolkningsgrupper är stor.

Författaren heter Patrick Bergman, och han kommer presentera sin avhandling klockan 09.00, 26 Maj 2009 på KI i Huddinge. Gå dit och lyssna om ni har möjlighet!

SOK...

2009-05-08T11:31:00.000+02:00

...det vill säga Sveriges Olympiska Kommité har i dagarna lanserat en ny kostpolicy. Läs mer här!

Kostpolicyn och rekommendationerna för elitidrottare från 2000 har setts över och uppdaterats - och tre huvudsakliga förändringar syns i de nya rekommendationerna:

Kostens timing - kostens påverkan på träning- och tävlingssituationer för att nå bäst effekt
Balansen mellan energikällorna kolhydrater, protein och fett under träningsperioder samt
Ett ännu skarpare avståndstagande kring (miss)bruket av kosttillskott

Sportdryck eller inte?

2009-05-08T09:56:00.000+02:00

I gårdagens Svenska Dagbladet stod att läsa att "sportdrycker förstör effekten av träning". Bengt Saltin, en av de största idrottsforskarna har intervjuats och säger bland annat att: "Tillför du socker efter träningen så bryts fettförbränningen tvärt av. Det innebär att sportdryck direkt efter ett träningspass tar bort effekten av passet. Och då kan man lika gärna stanna kvar i soffan."

Som vanligt så gäller det givetvis att tänka efter själv. Tränar man främst för att gå ner i vikt så behöver man givetvis se över sitt energiintag. Tränar man för att öka sin prestation så bör man se till att äta och dricka ordentligt efter sitt pass - dock kanske inte sportdryck utan snarare näringstät mat med både proteiner och kolhydrater. Och effekten av passet - här beror det ju på vilken effekt du är ute efter!

I vissa situationer har dock sportdryck en plats - t.ex. om du tränar långa pass eller i tävlingssituationer.

Frukt och fruktos

2009-05-03T20:44:00.000+02:00

Om DN:s artikel om att frukt skulle göra folk feta - läs Anki Sundins inlägg om detta! Samtidigt kan vi passa på att skämmas lite över att vad som helst publiceras i våra största dagstidningar....

Kronärtskockan - en supergrönsak!

2009-04-14T14:00:00.000+02:00

Kronärtskockan (Cynara scolymus L.) är en tistelart som är relativt vanlig i Medelhavskosten och en rik källa av bioaktiva fenolföreningar, inulin, fibrer och mineraler. Dessutom har bladextrakt från kronärtskockan länge använts inom folkmedicinen, särskilt mot leverproblem. I olika farmakologiska tester så har bladextrakt från kronärtskocka visat leverskyddande, anticarcinogena, antioxidativa, antibakteriella samt anti-HIV egenskaper, och dessutom förmåga att hämma kolesterolbiosyntesen och LDL-oxidation. Dessa effekter kan hänföras till flera aktiv föreningar, som tillsammans skapar dessa effekter.

I Sverige äter vi inte särskilt mycket kronärtskocka, och om vi gör det så äter vi oftast dem som bottnar. Det är dock en väldigt nyttig grönsak, som dessutom är god! Bladen äter vi inte, men vi kommer antagligen att se dem som en råvara för framställning av livsmedelstillsatser och nutraceuticals - så räkna med att den dyker upp i hälsokosthandel så småningom. Tills dess kan du prova detta recept!

Näringsvärden per 100 gram:
Energi 41 kcal/171 kJ
Protein 2,7 g
Fett 0,2 g
Kolhydrater totalt (ej fiber) 6,9 g
Kostfiber 5,0 g
Kalium 340 mg
ß–karoten 108 µg
C–vitamin 11 mg

Referens:
Journal of Functional Foods Volume 1, Issue 2, April 2009, Pages 131-144
Globe artichoke: A functional food and source of nutraceutical ingredients
Vincenzo Lattanzio , Paul A. Kroon, Vito Linsalata and Angela Cardinali

Livsmedelsverket...

2009-04-02T14:11:00.000+02:00

...redovisar på sin hemsida de studier som ligger till grund för deras råd om minskat intag av mättat fett: http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=22414&epslanguage=SV

De skriver såhär på sin hemsidan: "En hörnsten i Livsmedelsverkets arbete är den vetenskapliga grunden. Livsmedelsverkets kostråd grundar sig dels på de nordiska näringsrekommendationerna (NNR), dels på undersökningar om svenska folkets matvanor. En särskilt debatterad fråga är vilket vetenskapligt stöd som finns för Livsmedelsverkets råd om att minska på det mättade fettet. I utformandet av näringsrekommendationer och kostråd är det viktigt att ta del av hela det vetenskapliga underlaget och inte ensidigt välja ut studier som stöder en viss linje. I den första av två listor nedan finns studier som visar att livsmedel med mycket mättat fett kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom och/eller cancer. Den andra listan innehåller studier som inte visar på negativa effekter av mättat fett. Det är den sammanvägda bedömningen av dessa studier som resulterat i Livsmedelsverkets råd om att minska på det mättade fettet."

72 studier ligger till grund för Livsmedelsverket rekommendationer, och 8 visar inte på någon negativ effekt av intag av mättat fett.

Smart av fisk!

2009-03-10T12:07:00.000+01:00

Omega-3 fettsyrorna. Kändisarna. De som är superviktiga! Den senaste studien som slås upp i dagsmedia visar också på att den gamla sanningen "av fisk blir man intelligent" verkar stämma.

Studien, som publicerades i det senaste numret av Acta Paediatrica, undersöker sambandet mellan konsumtion av fisk och resultat på militärens intelligenstest tre år senare. Man gick tillväga såhär: Samtliga 15-åringar killar (och deras föräldrar) i Västra Götalandsregionen fick en enkät om sina matvanor utskickad. Av dem svarade drygt hälften. Som en del av enkäten uppgav de hur ofta de åt fisk; mer än en gång i veckan, en gång i veckan eller mindre än en gång veckan. Tre år senare försökte man hitta dem i de militära registren, och undersökte då sambandet mellan fiskkonsumtionen tre år tidigare, och IQ-testet - och enligt studien har dessa variabler samband, den grupp som åt mest fisk hade i snitt högst resultat på intelligenstestet, även efter att man har justerat för olika faktorer, som till exempel föräldrarnas utbildningsnivå. Forskarna resonerar kring detta, och tror att det är fettsyrorna i fisken som bidrar till den ökade kognitiva förmågan.

Här och här kan du läsa mer om omega-3!

Fish intake of Swedish male adolescents is a predictor of cognitive performance

ABSTRACT

Aim: Fish intake is reported to positively influence cognitive performance in infants and the elderly. In a longitudinal cohort study, we evaluated how fish consumption related to later cognitive performance in healthy young male adolescents.
Methods: In 2000, all 15-year-olds (n = 18 158; 9260 males) in the western region of Sweden were requested to complete an extensive questionnaire with items on diseases, fish consumption and socioeconomic status. Questionnaire data from the male responders (n = 4792, response rate 52%) were linked with records on subsequent intelligence test performance at age 18 from the Swedish Military Conscription Register (n = 3972). Multivariate linear models were used to estimate associations between fish intake and cognitive performance, adjusting for potential confounders.
Results: There was a positive association between the number of times having fish meals per week at age 15 and cognitive performance measured 3 years later. Fish consumption of more than once per week compared to less than once per week was associated with higher stanine scores in combined intelligence (0.58 units; 95% confidence interval 0.39, 0.76), in verbal performance (0.45; 0.27, 0.63) and in visuospatial performance (0.50; 0.31, 0.69). The association between fish consumption and the 3 intelligence scores was the same in lowly and highly educated groups. This indicates that education did not influence the association between the frequency of fish meals consumed and cognitive performance.
Conclusion: Frequent fish intake at age 15 was associated with significantly higher cognitive performance 3 years later.

Det är ju nyttigt - då kan jag väl äta massor?

2009-03-02T10:13:00.001+01:00

Studien "Perceived healthiness of food. If it's healthy, you can eat more!" har undersökt hur mycket kvinnliga studenter äter, beroende på om de trodde att ett mellanmål var nyttigt, respektive onyttigt. Studien visar att deltagarna åt cirka 35 % mer, när de trodde att mellanmålet (havrekakor med russin) var nyttigt. Ett intressant faktum som ofta visar sig - har man en ost med låg fetthalt så kanske man tar två skivor, man kanske använder ett tjockare lager lättmargarin än smör osv. I slutändan kan detta leda till att man får i sig mer energi än man hade fått av orginalprodukten. Fett är en smakbärare, vilket innebär att det räcker med mindre mängd för samma smakupplevelse.

Detta får dock även andra implikationer - produkter som marknadsförs stenhårt som väldigt nyttiga kan också uppfattas som sådana - även om de i själva verket inte är så bra!

Abstract

The main aim of this study was to investigate the effects of food-related beliefs about the healthiness of foods, restrained eating, and weight salience on actual food intake during an ad libitum snack. In a 2 (healthy vs. unhealthy) by 2 (restrained vs. unrestrained eaters) by 2 (weight salient vs. not salient) factorial design, 99 female undergraduate students were invited to taste and rate oatmeal-raisin cookies. Dietary restraint and weight salience did not influence snack intake, but participants ate about 35% more when the snack was regarded as healthy than when it was seen as unhealthy. Ratings of the snack food's “healthiness,” “capacity to affect weight” and “appropriateness in a healthy menu” also indicated that the “healthy” manipulation was effective. In addition, the “weight salience” manipulation appears to influence perceptions about food differently in restrained versus unrestrained eaters, in that restrained eaters rated the snack food more negatively than unrestrained eaters did when they received weight feedback before eating. Beliefs about the healthiness of foods may thus be of great relevance to both food intake and weight gain.
Keywords: Food perceptions; Food intake; Restrained eating; Weight; Eating behavior

Hunger och törst - omodernt?

2009-02-26T12:52:00.001+01:00

Historiskt sett så har törst och hunger fungerat som signaler för när det är dags att äta och dricka - och korrelerat med energibehovet. Nu för tiden har människan, dygnet runt, tillgång till livsmedel mer högt energiinnehåll, och vi har också fått lära oss att det är viktigt att dricka mycket. Hur mycket litar vi egentligen på våra känslor?

Studien "Thirst-Drinking, Hunger-Eating; Tight Coupling?" har undersökt förhållandet mellan törst, hunger, mat och dryckesvanor hos 50 viktstabila vuxna (39 kvinnor, 11 män, 30 ± 11 år, BMI 26,3 ± 5,9). I sju dagar fick det varje dag göra en kostintervju, samt varje timme skatta sin hunger och törst. Hos dessa vuxna korrelerade vätskeintaget INTE med törsten. Energiintaget korrelerade svagt med hungern. Är det dags att vi återgår till att äta när vi är hungriga, och dricka när vi är törstiga?

Skulle det minska övervikten i samhället? Minska inkontinensproblemen?

Alla dieter ger lika dåliga resultat

2009-02-26T09:35:00.000+01:00

Idag skriver DN det som nästan alla egentligen vet: Dieter fungerar sådär... Studiens slutsats är att det inte spelar någon roll vilken diet du följer, det viktiga är att du får profesionell rådgivning och gör en långsiktig förändring. Generellt sett ger dieterna en låg viktnedgång - oavsett energifördelning (av fett/protein/kolhydrat).

Studien (Comparison of Weight-Loss Diets with Different Compositions of Fat, Protein, and Carbohydrate) har följt mer än 800 överviktiga eller feta amerikaner under två år, och deltagarna har ätit enligt fyra olika dieter:

Fett/Protein/Kolhydrater(%)

Diet 1: 20/15/65%

Diet 2: 20/25/55%

Diet 3: 40/15/45%

Diet 4: 40/25/35%

De åt 750 kcal mindre än deras behov, fick professionell rådgivning och skulle träna 90 minuter per vecka. Efter ett halvår hade alla gått ner runt sex kilo - men efter ett år hade de flesta börjat gå upp i vikt igen. De som lyckades bäst var de som fick regelbunden rådgivning.

Problemet med denna studie är dock designen av den. Man har inte kontrollerat att deltagarna faktiskt åt det de skulle - för OM de hade ätit 750 kcal mindre än sitt behov, så hade de gått ner (mer) i vikt. Många är de studier som har visat att överviktiga underrapporterar sitt kostintag. Om man läser rapporten så ser man också att deltagarna blev tillsagda att äta samma livsmedel, eftersom det annars skulle vara lätt för dem att veta vilken grupp de tillhörde, och således blev det svårt för dem att få rätt fördelning av makronutrienter. Slutsatsen av detta är att denna studie egentligen inte är särskilt bra. Det är snarare en studie om mäskligt beteende, än makronutrientfördelning.

Abstract
Background
The possible advantage for weight loss of a diet that emphasizes protein, fat, or carbohydrates has not been established, and there are few studies that extend beyond 1 year.

Methods

We randomly assigned 811 overweight adults to one of four diets; the targeted percentages of energy derived from fat, protein, and carbohydrates in the four diets were 20, 15, and 65%; 20, 25, and 55%; 40, 15, and 45%; and 40, 25, and 35%. The diets consisted of similar foods and met guidelines for cardiovascular health. The participants were offered group and individual instructional sessions for 2 years. The primary outcome was the change in body weight after 2 years in two-by-two factorial comparisons of low fat versus high fat and average protein versus high protein and in the comparison of highest and lowest carbohydrate content.

Results
At 6 months, participants assigned to each diet had lost an average of 6 kg, which represented 7% of their initial weight; they began to regain weight after 12 months. By 2 years, weight loss remained similar in those who were assigned to a diet with 15% protein and those assigned to a diet with 25% protein (3.0 and 3.6 kg, respectively); in those assigned to a diet with 20% fat and those assigned to a diet with 40% fat (3.3 kg for both groups); and in those assigned to a diet with 65% carbohydrates and those assigned to a diet with 35% carbohydrates (2.9 and 3.4 kg, respectively) (P>0.20 for all comparisons). Among the 80% of participants who completed the trial, the average weight loss was 4 kg; 14 to 15% of the participants had a reduction of at least 10% of their initial body weight. Satiety, hunger, satisfaction with the diet, and attendance at group sessions were similar for all diets; attendance was strongly associated with weight loss (0.2 kg per session attended). The diets improved lipid-related risk factors and fasting insulin levels.

Conclusions
Reduced-calorie diets result in clinically meaningful weight loss regardless of which macronutrients they emphasize.